I takt med att miljöeffekter uppmärksammats och börjat diskuteras så har också allt fler övergått till en helt eller delvis icke-animalisk kost. Detta är en stor positiv förändring för vår planet, då mindre köttkonsumtion är en av de viktigaste byggstenarna för en mer hållbar värld.

Allt fler människor på vår jord äter nu vegetarisk kost. Djurens rätt gjorde år 2017 en ”vegospaning” där de kom fram till att ungefär 40% av svenskarna äter vegetariskt en gång i veckan. Detta är en trend som tycks finnas över större delen av världen. Det finns flertalet vegetariska alternativ på marknaden och sojaprodukter är den absolut största. Över 340 miljoner ton soja produceras varje år och Brasilien, Argentina och USA står för nästan 300 miljoner ton. Sojabönan används flitigt som djurfoder, men är även den dominerande råvaran för köttsubstitut.

Sojabönor i en bönskida

Varför är sojaodlingar ett miljöproblem?

Det är möjligt att odla soja i Sverige men få bönder gör detta. Detta är delvis på grund av att sojabönorna har en lång växtperiod. Grödorna sås i april och kan sedan inte skördas förrän i oktober, vilket ger för knappt om tid för bönderna att odla annat på samma åker innan vintern. Sojabönan är dessutom en frostkänslig baljväxt vilket gör att stora delar av Sverige inte har rätt klimat för att bönan ska trivas. Sojan importeras alltså oftast från utanför Europa, och ofta från Brasilien eller Argentina, varifrån de fraktas med lastfartyg. Då dessa länder producerar en så pass stor mängd soja behöver de även åsidosätta stora bitar mark. Detta resulterar i att en betydande del av regnskogen skövlas ner för att ge plats åt sojaplantagen. Regnskog är en viktig del i vårt ekosystem; utan regnskogen så förlorar många arter både sina hem och sin naturliga föda, och stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären. Odlingar utanför Europa har likaså nödvändigtvis inte samma miljökrav som vi har i Sverige, vilket resulterar i att mer (och farligare) bekämpningsmedel används. Detta leder till mer gifter som förorenar vårt vatten, något som drabbar både människan, djur och växtriket.

Sojabönans resa över atlanten

Vad används sojan till?

Vad används då den importerade sojan till? Den största delen av den importerade sojan till Europa används som djurfoder. Hela 32 miljoner ton soja importeras årligen, och en överlägsen majoritet av dessa används till djurfoder. I jämförelse – fyra miljoner ton går till mänsklig konsumtion. De växtbaserade köttsubstitut som konsumeras i Europa utgörs till ca 62% av produkter med sojabönan som bas. Det framtida, ökade intresset i icke-animalisk kost misstänks dock öka dessa siffror radikalt, vilket gör det svårt att exakt förutspå sojans dominans på marknaden.

Med hjälp av siffrorna ovan ser vi tydligt att sojabönan idag framför allt används till djurfoder, men betyder inte att de fyra miljoner ton soja som importeras för mänsklig konsumtion inte påverkar miljön negativt. Det är viktigt att komma ihåg: även om importen av soja till djurfoder ett större problem, så är även importen för mänsklig konsumtion djupt problematisk.

Soja

Avslutande ord

Vi på Lupinta tycker inte att soja nödvändigtvis ska klassas som dålig. Tvärtom, att äta produkter gjorda på sojabönan är utifrån hållbarhetssynpunkt ett bra alternativ gentemot att äta kött. Vårt mål är dock att skapa fler alternativ så att du som konsument kan välja och vraka bland kyl- och frysdiskarna. Att odla lupin är ett alternativ som fungerar utmärkt i våra kalla nordiska länder, såväl som andra delar av Europa. Vi vill uppmuntra fler bönder till att se detta som en potentiell gröda för sin åker, både för djur- och mänsklig konsumtion, och uppmuntra dig som konsument att våga smaka denna mumsiga böna!

Kategorier: Artiklar